Merparten av oss njuter nog av god mat och ett glas rött till helgen. Vi “unnar” oss. Och det är denna stund vi sätter etikett “njutning” på. Och här har vi ett problem. Njutning är underskattad – det är när vi triggar våra belöningssystem som vi lär och utvecklas! Att förpassa njutningen till helgen är att vara mindre produktiv i veckorna.
Ur jantemyllan i Sverige växer våra tankar. Ur jantemyllan växer vår kultur fram och det sitter djupt rotat i oss att det här med njutning och att ha roligt – det är något vi kan unna oss när vi har gjort allt det där andra. Som en belöning.
Är du klar med sidan i matteboken nu? Ja, då kan du ta upp ritboken en liten stund. [Varpå fröken sätter sig vid katedern och markerar att nu har ni roligt, nu är ni fria, och de ni gör nu är inte så viktigt så fröken behöver titta på det.]
Belöningen kan vara i form av tid eller kanske konsumtion av något slag och njuter gör vi förmodligen fredag kväll. Och under förutsättning att vi har strukit hälften av listan på saker som måste göras på hemmaplan så kan vi få njuta lite till under lördag och kanske lite på söndag också. Det är också vedertaget vad som är njutning och vad som inte är njutning. Vi har alltid skrattat åt min mamma som säger…
Jag tänker så bra när jag diskar.
Men jag förstår nu vad hon menar.
Skolans guldstjärnor
Jag tycker vi är usla på att njuta i det här landet. Och belöning ska komma utifrån, från någon annan. Att känna sig nöjd och tillfredsställd inombords räcker inte för de allra flesta. Kanske är det skolans guldstjärnor som urvattnat känslan av inre stolthet?
Och vi är usla på att inse värdet av att ha roligt. När man gör bara för att man i görandet finner njutning. Njutning är underskattad. Leken är underskattad. Att ha roligt är underskattat. Att skratta är underskattat. Det är ju när vi triggar de här belöningssystemen som vi lär oss och utvecklas. Se på barnen.
Det är inte för att pausa
Barnen leker inte för att vila eller för att vara oseriösa en stund. Hela deras liv är lek! De har roligt och de lär i en rasande takt! De utvecklas mitt framför näsan på oss. Och de frågar och undrar och leker med ord. De testar att göra tvärtom och drar i alla gränser de bara kan hitta. För de vill framåt! Uppåt! Vidare. Ta nästa steg.
Nästa gång du tänker att du är oseriös. Tänk igen. Stanna upp i känslan och stunden. Är den inte viktig? Ger den dig inte ny energi? Lär du dig inte någonting?
När vi tränar vår valp på hundkursen så säger ledaren till oss…
Ropa ‘kom’! Och när valpen kommer ska han få allt i belöning, precis ALLT. Ge honom din gladaste röst, busa, ge honom leksaken och ge honom godiset. Överträffa allt annat och var den allra finaste platsen för din valp. Då lär han sig att komma tillbaka till dig.
En dag finns ingenting
Jag tror att vi lever en gång. Jag tror att det finns ett slut. En dag har vi inte möjlighet att välja. Då finns ingenting. Här måste jag be dig, förstå mig rätt, jag tänker på döden varje dag men känner mig inte särskilt rädd för slutet. Jag tycker snarare att det finns en slags tröst i att vi människor inte kan styra allt. Och att allt inte pågår i en evighet.
Men vad gör vi av tiden? Stryker dagar och planerar framtiden? Men framtiden gäckar oss och låter oss aldrig komma i fatt. Inte sant?
Lyckligt lycklig hela tiden?
Och du, jag menar inte att vi ska vara lyckligt lyckliga hela tiden. Det är förmodligen inte något normalläge, vad nu normalt är. Det är omöjligt och kanske inte ens önskvärt? Melankolin ska vi vara rädda om. Men vi kan vända på många tankar om kring vad vi gör och hur vi gör och när vi gör. Inte sant?
Och ja, livet innehåller tunga stunder, och saker som är hopplöst svåra och stunder av tröstlöshet och ångest. Mitt liv såväl som ditt liv. De som låtsats något annat ljuger. Det är stunder vi får vara i också och det är också stunder vi lär av. Men jag vill att vi slutar se på roligt som oseriöst. Och på njutning som något vi måste förtjäna.
Njutning är motorn i livet
Kan vi hitta njutning och glädje i det vi gör så kommer kvalitét på köpet. Det blir hjärta och äkta och helhet och produktivitet. Min vän @Matsing uttryckte det så bra på Twitter: “Lek idag kan vara debiterbart i morgon”. Det blir görande! Och – vi får ro inombords i att stanna upp och faktiskt njuta av livet.
