Alla de där tankarna måste tänkas

Rabbit-cat, By MissBlytheJust nu går jag omkring med tankar om värde och resultat kopplat till hur vi använder vår tid. Alla rusar vi fram i ett väldigt högt tempo och du som känner mig vet att jag också gör det mesta ( för) effektivt och ( för) snabbt. Men jag börjar tänka om.
Jag tror vi tappar en del värdefullt på vägen och jag tror att vi behöver lära oss att växla tempo i livet. Att inte alltid köra på samma växel. Ibland behövs högsta växeln och vi presterar väldigt bra under tidspress. Andra gånger behöver vi kanske istället jobba lite långsamt för att samtidigt hinna reflektera över vad vi gör, varför vi gör som vi gör och om det finns alternativ. Ett stilla noterande av nuet. Och ett betraktande av våra rutiner. Om vi hela tiden kör på högsta växeln missar vi att kontrollera att vi håller rätt kurs. Är du med?
Foto: Some rights reserved by MissBlythe
 
Rulla tummarna
Många bollar i luften säger man. Många bollar i luften. Ser du det framför dig? För mig känns det lätt hysteriskt. Inte som en skicklig jonglör med tio käglor. Jag ser hundra käglor. Käglor som faller och nästan når marken men som i sista sekunden räddas för att åter skickas högt upp i luften. Är det verkligen det mest ultimata för att nå ett gott resultat, vad det än må handla om? Många bollar i luften. Tänk om vi istället tog upp en boll i taget. Höll den, vägde den i handen, kände ytan och betraktade dess färg. Sen bestämde oss för vilken riktning den skulle få. Fokusera på dess mål och sikta noga, mycket noga.
Vi saknar påtvingad tanketid. Det är jobbigt att bli sittande sysslolös och bara tänka, är det inte? Men så nyttigt. Och när man väl tillåter tankarna att komma och man sitter där och lyssnar på sig själv och svarar på sina egna frågor, så gott man kan, då mår man bra. Det känns bra.
 

Rulla tummarna
Gunga gungstol och titta ut
Sitta på ljugarbänken
Lyssna på ticktackklocka vid ett köksbord
Laga fiskenät
Stoppa strumpor
Röka pipa
Dricka kaffe på fat
Baka bröd
 

Alla de där tankarna måste tänkas
Nej, jag är ingen bakåtsträvare. Jag säger aldrig “det var bättre förr” – för det tycker jag inte. Jag älskar den tid vi lever i nu, den är otroligt spännande och fri på många sätt. Men jag tror vi behöver ha kvar den påtvingade tanketiden, den gör oss gott – det vet jag. Jag tror att det är ett grundläggande behov hos oss människor att få tänka efter. Reflektera och kanske omvärdera. Det är där utvecklingen ligger!
Vi behöver idag stanna upp precis som förr i tiden. Vi kanske inte lagar fiskenät utan istället tar vi en promenad i lugn takt genom en park. Vi kanske sätter oss ner på en bänk och lyssnar på stadens brus. Känner solens strålar värma de bleka vårkinderna. Eller vi kanske sätter en deg och väntar lugnt på att den ska jäsa. Det spelar ingen roll vad vi gör. Men att vi stannar upp tror jag är livsviktigt. Livsviktigt! Att stanna upp är att utveckla och ta övervägda beslut om vilken väg som är bäst framöver. Vi stannar upp för att komma framåt.
Det kommer ta stopp, förr eller senare kommer tankarna ikapp oss. Är det inte så? Vi kan inte lämna otänkta tankar bakom oss och rusa vidare. Alla de där tankarna måste tänkas…