Grafiska tankemodeller

För att reda i något mer komplext kan du ta stöd av något jag kallar grafiska tankemodeller. En grafisk tankemodell kan liknas vid en sprängskiss, en skiss över hur något är sammansatt, över en konstruktion. 

Nedan finner du filmens innehåll i textform:

Sortera upp ditt tankematerial

Du använder en sprängskiss för att få god överblick och förståelse för hur ett fysiskt objekt, till exempel en motor, är konstruerad. Men du kan skapa skisser och grafiska strukturer också för abstrakta tankar. 

Återigen behöver du först av allt sortera upp ditt tankematerial i delar. För att få fatt i dessa, vilket kan vara lite av en utmaning vid ett mer abstrakt ämnesinnehåll, så kan en tänkt mottagare vara en bra start på din skiss. För vem ska du förklara din tanke? 

Rita upp en figur som hjälper dig att fånga områden

Rita upp figuren på ett separat papper eller lager om du arbetar digitalt. Placera förslagsvis figuren i mitten och arbeta utåt, runtom figuren, som i tankekartans disposition. Det ger dig utrymme att fylla på och vara flexibel. 

Även om du ska ta fram en grafisk tankemodell som riktar dig till en hel grupp människor så rekommenderar jag att du i nuläget, när du ska fånga områden och hitta den bästa strukturen för din beskrivning – riktar dig mot en enda person! Du kommer bli tydligare i din kommunikation och skapa något mer “spetsigt” som faktiskt blir mer begripligt också för den större gruppen. Ställ dig nu frågor som: 

• Vilken förförståelse har mottagaren för det jag ska beskriva?
• Behöver jag sätta modellen i ett större sammanhang för att göra den begriplig?
• Är platsen viktig att ange?
• Vilka delar behöver jag beskriva för mottagaren? 
• Nytta, värde?

Arbeta laborativt och granska kritiskt

Rita upp dom olika områdena på separata papper eller lager så att du på ett laborativt sätt kan arbeta vidare med dispositionen. Men först. Stanna upp och reflektera, granska kritiskt dina första skisser och fyll på med nödvändig information. Efter det är det dags att sätta delarna i en bra struktur, ordning – att disponera ytan på bästa sätt. 

Jag rekommenderar att du testar åtminstone tre olika flöden, dispositioner och jämför. Om du behöver kan du repetera avsnittet Disposition där du får uppslag på olika typer av flöden. Testa gärna dina skisser på en kollega eller vän. Förstår dom dina skisser? Vilken av dom är tydligast?

Rita rent

När du väl har hittat den bästa dispositionen för din grafiska tankemodell kan du rita rent delarna så dom har god kontrast och syns bra. Och använd gärna den där begränsade färgskalan, som gör att det ser snyggt och prydligt ut. 

Visualisera och visualisera… ja, nu vet du hur du visualiserar processer, hur du skapar tydliga översiktsbilder och hur du ritar grafiska tankemodeller. Men, var ska du vara? Och vad behöver du tänka på då? I nästa avsnitt ska jag berätta hur du visualiserar i det fysiska rummet.