Nu börjar jag som mentor

"wonder wheel", Some rights reserved by BeaulawrenceSå var det äntligen dags. Jag har nog tänkt på det varje dag sedan mentorsutbildningen, och undrat – när ska de ringa från mentor.se och säga att de matchat mig med en ungdom? Och idag, bara för en liten stund sedan så ringde telefonen. I nästa vecka ska jag få träffa henne och påbörja mitt, vad ska jag kalla det, uppdrag som mentor. Behöver jag säga att det känns spännande?
Det kommer nog pirra lite i magen, den där dagen. För oss båda. Hur ofta möter man en annan människa på det här viset?
Jag vet inte vem hon är, hon vet ingenting om mig idag. Men i nästa vecka säger vi hej, och efter det kommer vi träffas två gånger i månaden under ett års tid, i ett par timmar vid varje tillfälle. Prata om allt mellan himmel och jord. Kanske både stort och smått. Det är ju idag helt blanka sidor som kommer fyllas med en berättelse. Som vi skriver tillsammans. Det finns inte ens en rubrik idag.
Delar av vad som händer kommer jag kanske dela med mig av här på bloggen. Inte vad hon och jag pratar om, så klart, men kanske vad som händer med mig. I mina tankar. Det blir en resa tillbaka till när jag själv var tonåring.
Efter mentorsutbildningen i vintras, reflekterar jag mycket över min egen resa mot vuxenvärlden. Faktiskt så gott som dagligen…

Hur var det egentligen att vara femton år?
Vad var viktigt för mig då?
Vad var värdelöst tråkigt och onödigt då?
Hur är det att vara trettiosju?
Och vad hände där på vägen, mellan femton och trettiosju?
Och… visst är jag precis samma Maja som då, egentligen?
…?